”Bortkasta nålen för att fatta pennan?”  -Kvinnornas argumentering för utbildning i Tidskrift för hemmet, 1865– 1873

När överläggningen om kvinnors tillträde till den högre akademiska offentligheten 1865/66 implementerades i riksdagsdebatten möttes det av blandade åsikter. Utbildning hade sedan tidigare enbart accepterats som en manlig sysselsättning. I den tidigare forskningen påvisas hur den här perioden kom att spela en viktig roll i frågan om kvinnlig utbildning. Eftersom industrialiseringen var på intåg såg staten en möjlighet till att försörja kvinnor, framför allt ogifta, och fler arbeten skapades. De givna könsrollerna från jordbruket höll på att förändras, vilket skapade en större tvetydighet i samhällets könsidentiteter, normer och ideal. För kvinnorna spelade utbildning en viktig roll i frågan om självständighet och försörjning. Även fast det skulle ta lång tid att förändra dessa komplexa relationer hade en förändring påbörjats. Syftet med arbetet var att undersöka vilka argument som kvinnorna själva förde i frågan om högre utbildning. Därtill syftade arbetet till att undersöka om argumenten skilde sig beroende på kvinnors sociala bakgrund och tillhörighet. Genom att analysera argumentationen som kvinnorna förde i Tidskrift för hemmet ur ett genusperspektiv går det att utläsa hur kvinnorna förhöll sig till samhällets rådande genuskontrakt. Tidskriften kom att fungera som ett språkrör för kvinnornas egna agitation för kvinnlig utbildning. Ur källmaterialet går det att utläsa tudelade åsikter kring kvinnornas intåg på den akademiska arenan. Det går även att urskilja skillnader beroende på kvinnornas sociala tillhörighet med hjälp av det teoretiska ramverket. Med utgångspunkt i de teoretiska perspektiven går det att utläsa hur argumenten grundade sig i en isärhållning och hierarkisk ordning mellan könen, där kvinnan ansågs underordnad mannen. Andra centrala slutsatser som går att utläsa var argument där kvinnan ansågs jämlik mannen, framför allt i relation till utvalda akademiska ämnen och yrken